Jag har skrivit min SISTA tenta. Det innebär en massa olika saker: jullov, sista grejen på franska är gjord, min tid som bytis är slut och andra delen av mitt äventyr här borta i väst börjar mm! Det är sjukt många olika känslor som flyger runt i min kropp: lättnad, vemod, lycka, stolhet, glädje, ledsamhet, eufori mm. Så ja, ni kan ju förstå att det här blir ett väldigt spretigt inlägg. 

Jo, jag hade ju skrivit min sista tenta. Dock var det en viss kamp för att komma fram till den, för inatt har det kommit en MASSA snö!! 

Lite kämpigt för dom som var tvungna att skotta fram sina bilar..

Eftersom jag visste om att det skulle komma så klev jag upp i ottan för att hinna i tid till tentan som började 9.30 Ibland bestämmer sig metron för att få tekniska fel så den är inte alltid att lita på, speciellt inte på helger. Så jag hade bestämt mig för att ta bussen. Men den dök då inte upp, antaligen pga snön. Så mitt enda alternativ var att hoppas på att metron ville funka idag. Och det ville den, så jag kom fram i tid. Däremot hade nog andra det ännu mer kämpigt att ta sig dit, för en kvart före tentatid sprakar det till i skolans högtalarsystem och en man med lika bred quebeckisk dialekt som Mount Everest är högt berättade att alla morgonens tentor hade skjutits fram till att börja kl 10. När vi äntligen fick kom in i salen och öppna tentorna möttes jag av svåra uppgifter och krånglia formuleringar. MEN tillslut fick jag lämna salen och kunde förklara den här terminen avslutad. 

När jag traskade ut från tentasalen lite lätt rörd med vattniga ögon så hörde jag en låt på avstånd: We are the champions (ja, det är faktiskt sant). Bättre låt hade jag nog inte kunnat höra just då. Och jag kände mig fan som det, som en champion som hade tagit sig igenom den här monstruösa terminen!! Sen får vi väl se hur det går med alla resultat. 

Ikväll ska jag åka till Vancouver och möta upp pappa som kom dit i fredags :) Jag hoppas bara att allt ska gå bra nu när det har kommit så mycket snö. Fantastiskt att första gången som jag ska flyga utan sällskap så är det snökaos. Jag kommer sakna Brincken, Lollo, Malin och alla andra som älskar att flyga. Jag älskar att flyga med folk som älskar att flyga. Dessutom har jag bara en halvtimmas (!) byte i Calgary. Hm, vi får se om jag kommer fram till Vancouver idag... 

Ps Även om terminen är slut så hänger bloggen iallafall med tills jag är på svensk mark igen :)

Ps 2. Tack Brincken för julkortet, det tog sig fram trots all snö :)