En två timmar lång bussresa tog oss idag till skidorten Whistler, där OS 2010 gick.

Tyvärr var vädret inte på topp, så sikten var sådär. Men det var ändå häftigt att åka gondolen mellan två av topparna! Det blev dock ingen skidåkning för vår del.

Dagen avslutades sedan i Vancouver där vi såg Canucks mot Minnesota på en bar!

Just det, i mitt förra inlägg laddades visst inte en av bilderna upp. Det var den här pyttelilla affären jag syftade på:

Efter att ha intagit frukost högst upp på 20e våningen på hotellet var vi redo för dagen.

Vi började med att ta oss till Stanley Parc och Vancouver aquarium. Där fanns fullt av olika djur, men häftigast var att se när dom tränade vissa djur. Det är otroligt vilken pli man kan få på sjölejon, sälar och valar!

Då man inte känner till staden så bra bestämde vi oss för att hoppa på en hop-on-hop-off-buss och med den tog vi oss till den pittoreska delen Gastown. Där fanns bland annat en gas clock!

Vi såg också världens minsta affär/kiosk eller vad det nu var. Det framgår inte på bilden hur liten den var, men vi snackar typ 1 kvadratmeter:)

En mycket bra första dag, som har bjudit på några fantastiskt fina vyer!

[Bild]

Så vaknar jag upp till den här utsikten från hotellet i Vancouver.

Jag har skrivit min SISTA tenta. Det innebär en massa olika saker: jullov, sista grejen på franska är gjord, min tid som bytis är slut och andra delen av mitt äventyr här borta i väst börjar mm! Det är sjukt många olika känslor som flyger runt i min kropp: lättnad, vemod, lycka, stolhet, glädje, ledsamhet, eufori mm. Så ja, ni kan ju förstå att det här blir ett väldigt spretigt inlägg. 

Jo, jag hade ju skrivit min sista tenta. Dock var det en viss kamp för att komma fram till den, för inatt har det kommit en MASSA snö!! 

Lite kämpigt för dom som var tvungna att skotta fram sina bilar..

Eftersom jag visste om att det skulle komma så klev jag upp i ottan för att hinna i tid till tentan som började 9.30 Ibland bestämmer sig metron för att få tekniska fel så den är inte alltid att lita på, speciellt inte på helger. Så jag hade bestämt mig för att ta bussen. Men den dök då inte upp, antaligen pga snön. Så mitt enda alternativ var att hoppas på att metron ville funka idag. Och det ville den, så jag kom fram i tid. Däremot hade nog andra det ännu mer kämpigt att ta sig dit, för en kvart före tentatid sprakar det till i skolans högtalarsystem och en man med lika bred quebeckisk dialekt som Mount Everest är högt berättade att alla morgonens tentor hade skjutits fram till att börja kl 10. När vi äntligen fick kom in i salen och öppna tentorna möttes jag av svåra uppgifter och krånglia formuleringar. MEN tillslut fick jag lämna salen och kunde förklara den här terminen avslutad. 

När jag traskade ut från tentasalen lite lätt rörd med vattniga ögon så hörde jag en låt på avstånd: We are the champions (ja, det är faktiskt sant). Bättre låt hade jag nog inte kunnat höra just då. Och jag kände mig fan som det, som en champion som hade tagit sig igenom den här monstruösa terminen!! Sen får vi väl se hur det går med alla resultat. 

Ikväll ska jag åka till Vancouver och möta upp pappa som kom dit i fredags :) Jag hoppas bara att allt ska gå bra nu när det har kommit så mycket snö. Fantastiskt att första gången som jag ska flyga utan sällskap så är det snökaos. Jag kommer sakna Brincken, Lollo, Malin och alla andra som älskar att flyga. Jag älskar att flyga med folk som älskar att flyga. Dessutom har jag bara en halvtimmas (!) byte i Calgary. Hm, vi får se om jag kommer fram till Vancouver idag... 

Ps Även om terminen är slut så hänger bloggen iallafall med tills jag är på svensk mark igen :)

Ps 2. Tack Brincken för julkortet, det tog sig fram trots all snö :) 

Efter min fjärde tenta av fem igår kändes det som att det var dags att lämna Polys varma vrår, där man spenderat ett antal timmar den senaste tiden, och istället ta sig ut i den rådande kylan (-16 grader typ). Så vi var ett gäng som gick upp på Mont Royal (berget som ligger mitt i Montreal) och åkte skridskor på en isbana :) Det var ett tag sedan jag stod på ett par skridskor, men efter ett tag gick det bra att åka både framåt och bakåt och tillslut gick det även att stanna ;) 

Jag antar att det är många av er som har sett klippet från WestJet (Om inte: http://www.youtube.com/watch?v=zIEIvi2MuEk) där alla passagerar i ett plan mellan Toronto och Calgary får berätta för en tomte vad de önskar sig i julklapp. När de sedan landar överraskas dom av att deras önskningar kommer inrullande på bagagebandet. Ja, gråtvarning! Grejen är att jag ska flyga med WestJet till Vancouver på söndag, så jag hoppas att deras julkreativitet fortfarande flödar ;)

Vardagen här borta är ju faktiskt en stor del av det man kommer att minnas. Det är ändå rätt mysigt att sitta på Poly och plugga. Alla sitter i samma sluttentaperiodsbåt så man kan alltid ta pauser med olika kompisar samt spela quizkampen till höger och vänster :) 

Dagen idag lär jag speciellt minnas eftersom den innehöll två tentor. Med dom förutsättningarna (dvs dessa två idag, samt en ännu större tenta imorn) så hade jag förberett mig okej. Men dom var relativt svåra, kanske inte alltid förståelsemässigt men rent informationsmässigt. Klurigt ställda frågor som knappt fransmännen förstår är ju kanske inte optimalt för mig. På sista tentan hade jag en fråga till läraren på en av uppgifterna. Tentavakterna meddelade dock att läraren inte fanns på skolan (hur fasen det nu kan vara fallet när man håller i en tenta), men att man kunde be att receptionen ringde till honom. Det kändes lite väl komplicerat så jag ägnade istället typ en kvart åt att skriva hur jag tolkade uppgiften. Ett tag senare när jag kollar upp så står läraren helt plötsligt i salen och svarar på frågor från en annan elev. Då var jag lagom irriterad över att ha spillt min tid ganska rejält.

Men nu kan ytterligare två kurser läggas till handlingarna, skönt! Efter en mikropaus efter andra tentan var det bara att börja kötta för morgondagens tenta. 

Igår traskade en kör in i bibblan, nästan i Lucia-anda, och sjöng en sång :)

Nu när jag kom hem insåg jag att jag mitt i all tentahets glömt av min chokladkalender. Så cholkadbitarna för de senaste 4 dagarna ger mig nog tillräckligt med energi för att fortsätta in på småtimmarna inatt. 

Idag om en månad, den 9 januari, så är det dags för mig att åka hem till Sverige igen. Shit vad tiden har flugit iväg. Men vilken sista månad det kommer att bli! Först ska jag ju på något vis ta mig igenom 4 tentor fram tills på söndag, men efter det väntar många roliga saker: Vancouver, jul-shower, kanadensisk jul och nyår, weekend till New York och mycket mer! Men framförallt så får jag ju äntligen träffa min familj och Frida igen, ser väldigt mycket fram emot det!!

Det blev ett kort hej från mig efter en härlig 12-timmare i skolan ;) Nu ska jag lyssna lite på Musikhjälpen innan morgondagens pluggberg ska bestigas.

Godnatt/godmorgon! 

Nu är första sluttentan av fem skriven. Det var en underlig tenta eftersom den enbart bestod av flervalsfrågor, vilket jag inte är van vid att sluttentor är. Det är lätt att tänka att det är lättare med flerval, men faktum är att jag nästan tycker att det är svårare ibland. Många alternativ var väldigt lika och för mig räcker det att jag inte fattar ett ord för att svaret ska bli konstigt. Vissa saker har man ju dessutom en egen tolkning av, och när man inte hittar en sådan tolkning bland svarsalternativen så är det ju lite jobbigt. Men men, nu är det bara att ladda om till resterande fyra tentor. Två av dom är på onsdag, en på morgonen och en på eftermiddagen. Sedan har jag en på torsdag och den sista på söndag. Dirket efter sista tentan sätter jag mig på planet till VANCOUVER där jag ska möta upp pappa! Jag är så taggad på att få se den staden som sägs vara en av de vackraste i världen!!

Jag glömde att berätta att den 6 december är en minnesdag här på Polytechnique. Anledningen är att den 6 december 1989 så inträffade det som kom att kallas École Polytechnique Massacre, eller Montreal massacre. En 25-årig kille gick in på skolan och sköt 28 personer innan han sköt sig själv. 13 kvinnliga elever och en i personalen dog. Han började attacken genom att gå in i ett klassrum och separera killarna och tjejerna och sedan sköt han tjejerna. Han gick sedan runt och letade efter tjejer att skjuta. Han ska tydligen ha sagt att han "bekämpade feminismen" och han klarade inte av att tjejer utbildade sig.

Jag hade inte hört talas om det här innan jag kom hit. Jag vet inte om ni (kanske framförallt generationen över mig) hörde talas om detta när det inträffade för 24 år sedan?